Anna Ekström i Almedalen
Anna Ekström förtegen om komvuxplaner.
Har många tankar men väntar in utredning färdig i början på nästa år.
Utbildningsministern vill för närvarande inte avslöja särskilt mycket om den fortsatta inriktningen av vuxenutbildningen. Anna Eksröm hänvisar i många fall till den pågående utredningen om gymnasieskolan och vuxenutbildning som bl.a. ska föreslå hur det framtida komvux ska organiseras och hur en likvärdig utbildning ska erhållas över hela landet. Utredningen, som har det formella namnet: Utredning om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola leds av Lars Stjernkvist, socialdemokratiskt kommunalråd i Norrköping, som ska slutföra sitt uppdrag senast 3 februari 2020.
Under Almedalsveckan 2019 arrangerade ViS ett seminarium med rubriken; Vad vill regeringen med komvux? Medverkade gjorde utbildningsminister Anna Ekström och i den fullsatta åhörarlokalen fanns förhoppningar om att få ta del av några av ministerns tankar kring det framtida komvux, t.ex om hur likvärdigheten inom vuxenutbildningen ska säkras, hur det särskilda stödet inom vuxenutbildningen ska utformas och hur ministern tänker kring upphandlingsfrågan.
Men som sagt, under själva seminariet kom inte särskilt många klargöranden. Utbildningsministern försäkrade dock att hon hade stor tilltro till den pågående utredningen under Lars Stjernkvists ledning. En sak återkom dock Anna Ekström till flera gånger och det handlade om hennes önskan att vuxenutbildningen måste öka den regionala samverkan betydligt mer än idag. Hur det konkret ska se ut ville hon inte gå in på, men hon skissade någon form av regionalt ansvar där även en regional finansiering finns med. Hon nämnde också att det skulle kunna finnas med en statlig samtalspartner i den regionala samverkan, alltså en statlig samtalspartner på regional nivå.
Lagom till Almedalsseminariet hade ViS färdigställt sin rapport ”Framtidsfrågor för vuxenutbildningen”, som bl.a. tar upp frågan om likvärdighet inom vuxenutbildningen med förslag och synpunkter. Rapporten överlämnades till Anna Ekström i samband med seminariet av ViS ordförande Jonas Jonson. Mitt intryck var att utbildningsministern tacksamt tog emot rapporten och lovade att läsa den.
Efter seminariet fick jag tillfälle att mycket kort intervjua Anna Ekström. Här följer mina frågor och ministerns svar:
Finns det behov av nationella riktlinjer för vuxenutbildningen?
Jo jag tycker det! Vuxenutbildningen har länge varit en kommunal angelägenhet där det är kommunerna som har haft ansvar för både kvantitet och kvalitét. Jag tror på ett regionalt ansvar och regional samordning för vuxenutbildningen, vilket vi också har tagit upp i direktiven för den pågående utredningen om vuxenutbildningen och gymnasieskolan som leds av Lars Stjernkvist.
I direktiven står att den regionala samverkan kan ske på lite olika sätt. Det kan vara inom ramen för primärkommunerna t.ex, eller genom någon slags kommunförbundsliknande ordning tillsammans med en tydligare statlig styrning. Det kan alltså ske på olika sätt. För mig är det viktigast att det finns tillgång till en bra vuxenutbildning med hög kvalité. Behövs det mer statlig styrning så är jag inte rädd för det.
Vill du väcka till liv de gamla länsförbunden för att få igång en ökad regional samverkan?
Det finns i utredningen. Det är strikt förankrat i utredningen och där finns argument för det ena och det andra.
Ska det även finnas ett finansiellt ansvar inom den regionala samordningen?
Ja! Läs utredningsdirektiven! Dom är jätteintressanta! Utredarna har lagt ut ett diskussionsunderlag på sin hemsida som också är jätteintressanta.
Nästan hälften av alla vuxenstuderande går i en vuxenutbildning som drivs på entreprenad, ser du något problem med att så mycket av vuxenutbildningen är utlagd på entreprenad?
Om utbildningen håller hög kvalité så ser jag inga problem med själva volymen. Däremot är jag orolig för alla signaler som kommit om fusk och felanvändning. Jag har sett att ett antal kommuner tagit i med hårdhandskarna för att få ordning på det hela, vilket är väldigt bra. Jag är väldigt kritisk till den form av komvuxutbildning där kommunerna ger ersättning efter vilka betyg deltagarna får, det tycker jag är att uppmuntra eller bädda för betygsinflation.
Entreprenörerna använder sig ofta av distansutbildning, hur påverkar det målen med individanpassning?
Jag antar att det är fjärrundervisning du tänker på, och då finns möjligheten att ha ett individuellt arbetssätt, men det förutsätter att man har ganska små grupper och att den lärare som har fjärrundervisning inte har för många elever. Vi kommer att återkomma med regler om detta inom vuxenutbildningens område.
När kommer dom reglerna?
Det får vi se.
Kan folkhögskolorna få en större roll inom vuxenutbildningen jämfört med idag?
Dom har redan fått en större roll inom vuxenutbildningen.
Ja, men än så länge är folkhögskolorna ganska små i jämförelse…
- Det är viktigt att folkhögskolorna har ett bredare perspektiv och att dom rekryterar fler grupper än dom som traditionellt kommer till folkhögskolorna. Dom har ju också fått ordentligt med ökade resurser, framförallt för allmän kurs, men det är en balansgång. Jag vill ju inte att folkhögskolorna ska bli komvux 2.0, utan det ska vara den fria, frivilliga och annorlunda form som dom är idag. Det är verkligen en balansgång, jag vill bygga ut folkhögskolan och jag vill ge folkhögskolan en tydlig roll när det gäller kompetensförsörjningen, men inte så mycket att det blir ett komvux av det hela.
Kan du tänka dig en modell där komvux har samma villkor som folkhögskolorna?
- Nej! Jag vill ha två olika former, jag vill att det ska vara skillnad på komvux och folkhögskolan, och det vill nog komvux och folkhögskolorna också. Det är jag övertygad om.
Du har tidigare sagt att komvux ska ha både ett arbetsmarknadsfokus och ett bildningsfokus, kan du utveckla det lite grann?
- För mig är det så att bildningsuppdraget är ett centralt uppdrag både för folkhögskolan, komvux och den vanliga skolan. Jag är av den bestämda uppfattningen att det inte går att klara sig i Sverige, varken som anställd eller som medmänniska utan att ha ett mått av bildning. Man måste kunna skilja rätt från fel, man måste kunna demokratins spelregler, inte bara ha läst om dom, utan faktiskt också veta hur dom fungerar.
Hur ska det gestaltas?
Det står tydligt inskrivet i kurs- och läroplaner! Det behövs inget särskilt ämne för detta, utan det här är något som är, och ska vara integrerat i den ordinarie verksamheten.
Tycker du att ”bildningen” missas eller ”glöms” bort i komvux?
- Allmänt har vi sett på vuxenutbildningen som att det bara är något som ska leda till arbete, vi har en tendens att se utbildningen som ett arbetsmarknadsinstrument som bara ska leda till ekonomisk tillväxt och lönsamhet. Det kommer aldrig att funka! Du kommer inte att klara att bidra till lönsamhet om du inte har ett visst mått av bildning! För att t.ex. kunna sälja mobilstationer i Mellanöstern så måste du ha en grundläggande kunskap om mänskliga värderingar, religionskunskap och liknande.
Det här är stora och viktiga frågor!
FAKTARUTA
Den utredning som omtalas i texten leds av Lars Stjernkvist och har det officiella namnet: Utredning om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskolan med nummer U2018:1 http://rkrattsdb.gov.se/KOMdoc/18/180017.PDF Utredningen beräknas vara slutförd den 3 februari 2020. På utredningens hemsida finns också ett intressant diskussionsunderlag som är daterat 20181206. Läs också ViS egen utredning: Framtidsfrågor för vuxenutbildningen, ViS rapport 2019:01. Den kan du hitta på annan plats på denna hemsida (visnet.se).
|
Efter den korta intervjun med Anna Ekström ringde jag upp Lars Stjernkvist för att ställa några frågor till honom med anledning av den pågående utredningen och höra hur man ligger till.
I direktiven för utredningen står att man ska ”föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux och särskild utbildning för vuxna (särvux) bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. Syftet med utredningen är bl.a. att trygga den regionala och nationella kompetensförsörjningen, effektivisera resursutnyttjandet och förbättra tillgången till ett allsidigt brett utbud av utbildningar av hög kvalité. Syftet är även att främja en likvärdig utbildning och minska segregationen inom gymnasieskolan.” Mina tre första frågor till Lars Stjernkvist var följande: 1. Anna Ekström talar om ett utökat regionalt samarbete, är det något som utredningen tagit fasta på? 2. Flera ledare inom komvux efterlyser nationella riktlinjer för komvux, bl.a. för att komma till rätta med likvärdigheten. Är det något ni håller med om? 3. Behöver staten ta ett större ansvar för styrning av komvux? På de här tre frågorna svarar Lars Stjernkvist att de har samma svar; nämligen att de är dom här frågorna som jag utreder, men idag varken vill eller kan jag föregå mina slutsatser. Jag fortsatte ändå med några andra frågor: Det stora antalet entreprenörer inom komvux, är det, eller kan det bli ett bekymmer som behöver styras upp?
– Nja, i grunden har jag en pragmatisk syn på fristående skolor och entreprenörer, men vi måste forma modeller som gör att vi använder pengarna klokt och kontrollerar kvalitén. Hur ser ni på folkhögskolornas roll inom vuxenutbildningen?
– Folkhögskolorna ingår inte i utredningen, men jag har tagit upp deras roll då de spelar en mycket viktig roll idag och enligt min mening också ska göra det i framtiden. Med spänning väntar vi in utredningens förslag om några månader och sedan vad utbildningsminister Anna Ekström kommer att föreslå. Vi återkommer! Bernt Kviberg Frilansjournalist
|