Framgångsrikt sfi-projekt vid komvux i Upplands-Bro

Framgångsrikt sfi-projekt vid komvux i Upplands-Bro

Att öka de studerandes självkänsla, att snabbt ge användbara språkkunskaper och att bidra till användbara kontakter med arbetslivet är några av syftena med ett nyss påbörjat projekt vid Komvux i Upplands – Bro.

I kommunen har arbetslivet sin tyngdpunkt inom områdena lagerhantering, restaurang/hotell/konferens samt vård/omsorg. Med många företag inom dessa branscher har vuxenutbildningen goda och väl inarbetade kontakter. Behovet av nyanställningar är stort. Komvux spelar en viktig roll i många företags kompetensförsörjning.

Café Nyfiket – en plats för språkutveckling, delaktighet och integration

Nyfiket ligger i Upplands-Broterassen och bland gästerna finns både anställda i huset och besökare till bad/sportanläggningen och biblioteket i samma byggnad. Man serverar både mat och kaffe. I caféet arbetar studerande i sfi-projektet.

Alla har låg utbildningsbakgrund men har erfarenheter av matlagning och annat restaurangarbete, ibland också av ekonomi. Sfi- undervisningen tar sin utgångspunkt i dessa erfarenheter. Än så länge är de flesta deltagarna kvinnor. Språkundervisningen varvas med praktiskt arbete i caféet där lärarna ofta finns med för att kunna anknyta kommande språkutvecklande övningar till den verklighet som de studerande befinner sig i. I undervisningen startar man med ord och fraser som behövs i caféverksamheten och använder detta som utgångspunkt för vidare språkstudier. Många olika kursböcker används som komplement. Förutom språkövningar integreras också orienteringskurser i livsmedelshantering, hygien och arbetsliv. De studerande arbetar/studerar på heltid och finns på plats ungefär 8 timmar/dag.

Medina, Malak,Hamida och Midia i Nyfiket

 

Midia Nadji är sfi- lärare och drivande i projektet. Hon berättar entusiastiskt om hur man arbetar för att tillvarata deltagarnas tidigare erfarenheter och möjliggöra en snabbare integration.  I personalgruppen finns en samlad språkkompetens (bl.a. arabiska, persiska och kurdi). Denna tillgång till alternativa kommunikationsvägar, säger Midia, underlättar deltagarnas språkutveckling. Hon lyfter också fram betydelsen av att projektet drivs av medarbetare som själva sökt sig dit, som är kreativa och som gärna testar nya arbetsformer.

Projektet har startats snabbt med en relativt lös planering som ger möjligheter till anpassningar efter hand. En viktig del är dialogerna med de studerande. Man har individuella samtal med alla deltagarna då utbildningen pågått en tid. Deltagarna kan, då man fått ett deltidsjobb, återvända till vuxenutbildningen 1 dag/vecka för hjälp med fortsatt språkutveckling.

Midia Nadji och Tomas Stens

 

Projektet inte bara en angelägenhet för Komvux

Tomas Stens är verksamhetschef för Komvux och berättar att man även genomfört ett liknande projekt genom Skolverkets medel för Sfi-projekt, ”sfi at work”. Bra med statliga projekt för att komma igång men mindre bra med de ofta alldeles för korta projekttiderna.

Det här projektet har bred förankring och flera förvaltningar i kommunen är involverade. Vuxenutbildningen har täta kontakter med socialförvaltningen och med enheten för integration. Tomas betonar värdet av de näringslivskontakter som man arbetat upp. Det finns ett aktivt nätverk för företagare i kommunen som hamnar högt på Svenskt Näringslivs rankinglista. Då projektdeltagarna slussas ut i verkligheten handlar det ofta om ”riktiga” jobb på heltid eller deltid.

Erfarenheter och framtid

Eftersom projektet inte varit i gång så länge finns ännu ingen utvärdering. Tydligt är att växlingen mellan ”riktigt” arbete och språkstudier gör att studierna känns både meningsfulla och verklighetsanpassade, Den flexibla planeringen och framför allt de återkommande dialogerna med de studerande har bidragit till ett stort mått av delaktighet. Såväl bland studerande som medarbetare känns engagemanget tydligt och äkta. Det redan tidigare goda relationerna med kommunens näringsliv har fördjupats och fått en mera ”verklig” karaktär.

Men hur ser då framtiden ut? Tomas nämner att finansieringen av projektet inte är enkel utan kräver kreativitet och nytänkande. Det finns tankar om hur en del gymnasiekurser skulle kunna integreras i utbildningen. Förhoppningsvis kan erfarenheter från projektet också inspirera andra områden av vuxenutbildningen.

Rafif Makboul, Homa Khosrawi och Moslim Ali Akili

 

Lite bakgrundsfakta: I Upplands-Bro bor knappt 30 000 människor. I vuxenutbildningens utbud finns svenska för invandrare, kurser inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt yrkesutbildning för vuxna. Här hittar man utbildningar för yrkesförare- lastbil, godstransporter samt omvårdnadsprogrammet. Kommunen har  två YH-utbildningar; trafiklärarutbildning och verksamhetsledare/samordnare inom social omsorg.

Kommunen har också avtal med flera andra utbildningsanordnare vilket gör det möjligt för kommunens invånare att söka utbildningar inom Yrkesvux.

Text och bild: Hans Melén