Konkreta vägledningstips till Studie- och yrkesvägledare på Vuxenutbildningen

Studie- och yrkesvägledning består av flera olika delar och ska erbjudas både enskilt, i grupp och inbakad i undervisningen. Hur vägledningen ordnas i praktiken kan vara svårt att överblicka. På många skolor är vi duktiga på vägledning men sämre på strukturen. Genom VIS stipendiefond fick Studie- och yrkesvägledare på Dalarnas vuxenutbildningar möjligheten att bjuda in Charlotta Granath, förstelärare i demokrati och lärare på Södertörns lärarutbildning, för en föreläsning utifrån sin bok ”Studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar.

Genom DalaWux träffas Vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledare regelbundet för erfarenhetsutbyte och gemensam planering. Vid ett av dessa nätverksmöten föddes idén att bjuda in Charlotta Granath, då vi var nyfikna på hennes bok ”Studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar”* och de konkreta exempel som finns i boken. Charlotta arbetar både som förstelärare i demokrati på en grundskola och som lärare på lärarutbildningen på Södertörns högskola och har genom sitt arbete med demokratifrågor inom grundskolan haft ett omfattande samarbete med skolans studie- och yrkesvägledare och på den vägen skrivit sin metodhandbok som utgavs tidigare i år.

Genom ViS SYV-stipendium fick vi så möjligheten att förmiddagen den 11 oktober samlas för att låta oss inspireras av Charlotta. Föreläsningen hölls i ett rappt tempo där Charlotta tog upp vuxenutbildningens mål vad gäller studie- och yrkesvägledningen, förändringar på arbetsmarknaden, Europarådets förteckning över nyckel- och framtidkompetenser samt även valkompetensens komplexitet och hur den påverkas av bland annat kön och socioekonomisk bakgrund.

Charlotta menar att undervisning i demokratifrågor och studie- och yrkesvägledning ofta går hand i hand och där man som skola kan vinna mycket på att samarbeta kring dessa frågor liksom i många andra ämnen och kurser. En kvalitativ studie- och yrkesvägledning kan minska ekonomiska förluster som ofta blir en naturlig förlängning av kommuninvånare utan avslutad gymnasieutbildning. Charlotta indikerar att då vi trots läroplanens och skolverkets uppdrag att fördela studie- och yrkesvägledningen på hela personalgruppen inte lyckats så borde istället samhällets förändring leda oss mot ett förändrat synsätt och ett större helhetsgrepp kring studie- och yrkesvägledningen. Charlotta visade här också på en modell för hur man som skola gemensamt kan gå till väga för att medvetandegöra studie- och yrkesvägledningens alla delar och hur man genom den kan synliggöra det som görs och vad som behöver förändras för att öka kvaliteten.

Efter en välsmakande fikapaus blev föreläsningen allt mer konkret och även vi vägledare fick bidra med egna tankar om status, hur man kan formulera styrkor och vi fick prova på hur man genom samtalsmetoden ELD:s tre delar (experience, learning, description) kan vidga sina perspektiv. Charlotta visade på flera konkreta övningar för att synliggöra kompetens och hur man genom arbete med sin hemkommuns förändringsprocesser kan upptäcka framtidens kompetensbehov.

Genom Charlottas tips, tankeväckande information och bikupor bland oss vägledare hade vi vid lunchtid fått oss åtskilligt till livs och var mycket nöjda med förmiddagens kompetensutveckling. Nu återstår arbetet på hemmaplan att verka för ett ökat intresse för- och samarbete kring studie- och yrkesvägledningen.

Pernilla Hijstee
Studie- och yrkesvägledare, VBU Vuxenutbildning