Människor kan och vill

Människor kan och vill

Bygg en dynamisk organisation med elevens bästa för ögonen!

 

Människor kan och vill. Det anser jag vara den viktigaste utgångspunkten när en bra utbildningsorganisation ska skapas. Efter 15 år inom den kommunala vuxenutbildningen kommer jag nu att lämna mitt rektorsuppdrag i Nacka. Jag vill här dela med mig av de viktigaste erfarenheterna jag gjort.

Vad ser vi framför oss – vad finns det för visioner och tankar om vuxenutbildningens framtid?

• Kompetensutveckling ger oss ett bättre och mer hållbart samhälle – utbildning är kommunernas kärnuppdrag och det finns goda möjligheter till utveckling
• Utbildning och kompetensförsörjning är viktiga verktyg i den kommunala näringslivspolitiken
• Vuxelever vill många gånger till yrkeslivet – skolorna måste bli bättre på att samarbete med arbetsgivare för att stödja eleverna
• En breddad finansiering ger fler möjlighet till utbildning

 

Sammanfattningsvis anser jag att följande punkter är de väsentligaste för en utbildningsorganisation som har elevens bästa för ögonen och som når goda resultat för de insatta skattepengarna.

• Kontinuitet och tydlig rollfördelning i utvecklingsarbetet
• Auktorisation som styrmodell
• En organisation byggd på förtroende och tillit
• Samverkan mellan olika kompetenser
• Systematiskt kvalitetsarbete

Det är viktigt att inse att det inte finns någon korrelation mellan fler regler och bättre resultat. Slutligen kan jag konstatera att vuxenutbildning blir ett allt viktigare inslag i samhället. I det följande utvecklar jag mina erfarenheter.

 

Kontinuitet och tydlig rollfördelning i utvecklingsarbetet

Nacka kommun bildades vid den senaste kommunsammanslagningen i början av 1970-talet. Arbetet i kommunen har präglats av politisk stabilitet och ett målmedvetet utvecklingsarbete med medborgarens bästa i fokus. Förra kommunalrådet hade uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i 28 år så det har varit en stark kontinuitet i kommunens utvecklingsarbete.

Vidare har det utvecklats en tydlig rollfördelning mellan den politiska ledningen och tjänstemännen, där tjänstemännen har haft en relativt stor handlingsfrihet inom givna ramar, men med tydliga krav på resultat.

Dessa yttre förutsättningar har skapat unika förutsättningar för kommunens utveckling – en kreativ organisationskultur, som kan sammanfattas med följande

• Mångfald och öppenhet
• Vi tror att människor kan och vill

 

Auktorisation som styrmodell

Nackas mål är att pröva om alla kommunalt finansierade tjänster som medborgare konsumerar individuellt kan levereras med kundval, allt ifrån fotvård till kommunal vuxenutbildning. Dessa tjänster motsvarar idag ca 70 % av kommunens utgifter. Tjänster som medborgarna konsumerar kollektivt, typ parker, renhållning mm, köps via upphandling.

Som ett led i arbetet med att bredda utbudet av kundvalstjänster beslutade fullmäktige 2004 att den kommunala vuxenutbildningen skulle erbjuda valfrihet för eleverna att själva välja sin skola.

Auktorisation som styrmodell bygger på att kommunen fastställer regler för vad en anordnare måste uppfylla för att bli godkänd/auktoriserad av kommunen. Anordnaren ansöker sedan till kommunen om att bli godkänd och ska visa att man uppfyller kraven. När kommunen har godkänt ansökan blir anordnaren valbar för de medborgare som har rätt till den tjänst som kommunen finansierar.

Det finns några avgörande skillnader mellan att styra vuxenutbildning med hjälp av auktorisation och genom Lagen om offentlig upphandling (LoU), bl. a

• LoU är reglerat i nationell lagstiftning, det är inte auktorisation. Men för några år sedan kom en dom i EU-domstolen som fastslår att under vissa förutsättningar är det lagligt för offentliga myndigheter att köpa välfärdstjänster utan att använda LoU – det får inte finnas ett individuellt avtal mellan beställare och utförare och beställaren får inte begränsa antalet utförare
• I upphandlingen regleras en avtalstid, när avtalstiden är slut måste i princip en ny upphandling göras. I den auktorisationsmodell som Nacka tillämpar finns ingen avtalstid. Anordnare som följer auktorisationskraven behöver inte ansöka på nytt utan är kvar tills vidare.
• Beställare och utförare kan när som helst avbryta samarbetet – sex månaders uppsägningstid i Nacka.
• Beställare och utförare kan gemensamt komma överens om att förändra rutiner m.m. i samarbetet.
• Konkurrensen stimulerar förbättring av kvalitet och resultat.

Eleven väljer fritt bland de auktoriserade anordnarna i vuxenutbildningen – kommunen gör ingen anvisning men bistår med vägledning inför elevens val. Anordnarna har full frihet att erbjuda samtliga nationella kurser som Skolverket har godkänt.

Auktorisation som styrmodell har följande fördelar

• Elevens fria val leder till att anordnarna måste erbjuda ett kursutbud som efterfrågas, annars får anordnaren inga elever och inte heller någon ersättning.
• En anordnare blir godkänd tillsvidare, ingen sluttid, så länge anordnaren följer kommunens regler och blir vald av eleverna. Därmed undviker såväl kommunen som anordnaren det administrativa merarbetet med anbud, upprepade upphandlingar mm.
• I auktorisationsmodellen har politiken fastställt ersättningen till anordnaren. Huvudmannen och anordnaren kan därmed fokusera på uppdragets innehåll, inte på de ekonomiska ramarna. Det blir inte heller någon prispress, som ofta uppstår vid anbud.
• Elevens val leder till att eleven tar ett större ansvar för sin utbildning och har i regel bättre resultat.
• Eleverna har i princip rätt att byta anordnare och detta leder till att anordnarna bemödar sig om en bra undervisning så att man inte förlorar eleven.

 

En organisation byggd på förtroende och tillit

Under flera år hade upphandlade fristående anordnare erbjudit utbildning i Nacka, det fanns ingen egenproduktion. Avtalen med de upphandlade anordnarna upphörde 2005 och enligt tidplanen fanns fyra månader för att bygga upp den nya organisationen, med auktoriserade anordnare, bygga upp ett nytt IT-system för administration och ansökningar och se till att trygga ett kursutbud för eleverna. Det fanns ett starkt politiskt stöd under uppbyggnadsprocessen, såväl från majoriteten som från minoriteten.

Även om det i Nacka sedan tidigare fanns erfarenheter och kunskaper om kundval och auktorisationssystem fanns det inget att bygga på som rörde kommunal vuxenutbildning. Det var dock en styrka att samtidigt kunna bygga en ny organisation, nytt regelverk och IT-stöd parallellt. Då fanns möjligheter att bygga strukturer som hela tiden hade elevens bästa i fokus. Vår utgångspunkt var ett bygga strukturer som baserades på målstyrning och med så få och tydliga regler som möjligt – förtroende och tillit präglade arbetet. Med historien som facit kan jag konstatera att vi bröt ny mark för att vara en del av en starkt reglerad kommunal skolform.

 

Samverkan mellan olika kompetenser

Det var en utmaning att komma in i komvuxvärlden utan någon tidigare erfarenhet från denna skolform – eller som mina dåvarande kollegor glatt kommenterade ”vad ska vi med dig till, du kan ju inget om Komvux?”. Kanske var detta min styrka, jag hade inga egna bilder av vad Komvux skulle vara. Istället hade jag lång erfarenhet av att leda uppbyggnad av akademisk utbildning, jag hade varit rektor för ett fristående sommaruniversitet under 17 år där jag hade byggt upp en unik organisation. Den enda anställda i sommaruniversitetet var jag själv på deltid, alla andra tjänster köptes av externa leverantörer, i första hand de ledande universiteten i Stockholmsregionen. Dessa erfarenheter visade sig mycket värdefulla i arbetet i Nacka – att kritiskt pröva vilka funktioner som måste finnas i organisationen och vilka som kan inköpas. Detta blev grunden för ansvarsfördelningen mellan myndigheten, som svarar för huvudmannens åtaganden, och anordnarna som svarar för verksamheten.

I uppbyggnadsarbetet samlades administratörer, IT-utvecklare och skolutvecklare med en gemensam bild av att skapa ett nytt system med elevens bästa för ögonen. Med målstyrning som ram blev det viktigt att ha ett tydligt resultatfokus och bygga ersättningssystem som ”belönade” goda elevresultat hos anordnarna. Huvudmannens viktigaste uppdrag blir då att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet samt det systematiska ledningsarbetet.

 

Systematiskt kvalitetsarbete

Tillit och förtroende byggs i nära relation mellan parterna och detta är även grundstenen i Nackas systematiska kvalitetsarbete. Kommunen har en nära dialog med anordnarna och följer löpande kvalitet och resultat hos varje anordnare och samtalen fördjupas när resultaten visar att anordnaren inte lever upp till de målnivåer som kommunen har fastställt.

I Nacka har det inte funnits någon kommunal vuxenskola i snart 20 år. När kundvalet startade tog jag kontakt med några kommunala skolor, men ingen var intresserad av vuxenutbildning. Därmed blir rollen för huvudmannens rektor helt annorlunda, rektor utan egen skola men rektor enligt skollagens definition för samtliga auktoriserade skolor. Då rektor därmed är befriad från sedvanliga chefsuppgifter (arbetsledare, personal, ekonomi, administration mm) kan fokus istället läggas i uppföljning och tillsyn – får eleverna det som man har rätt till? Det systematiska kvalitetsarbetet har varit högt prioriterat och sker genom kontinuerlig dialog med anordnarna. Kommunens kvalitetssystem är utformat så att det stöder anordnarnas eget kvalitetsarbete – hjälp till självhjälp.

Arbetar vi med kundvalet som styrmodell jämställs privata och offentliga utförare – det ska inte spela någon roll vem som är ägare så länge resultaten är goda och eleverna får bra undervisning (konkurrensneutralt). Då faller ett stort ansvar på den myndighet som finansierar att man ser till att man får det man har betalt för(hushållning med offentliga medel) – om man går till konsum och betalar för tre liter mjölk och kommer hem med två, då har man gjort ett dåligt jobb.

Vidare har vi utvecklat rollfördelningen mellan beställare och utförare. Kommunens/beställaren ska i första hand arbeta med myndighetsuppgifter som regleras i nationella och lokala styrdokument. Anordnaren ansvarar för alla övriga arbetsuppgifter. Det har minst sagt varit ett spännande arbete att utveckla en fungerande arbetsfördelning. Min personliga uppfattning är att man aldrig blir klar med vare sig det systematiska kvalitetsarbetet eller ansvarsfördelningen.

 

Det finns ingen korrelation mellan fler regler och bättre resultat

Målstyrning och begränsningar av regelverk brukar inte prägla den formella utbildningen, enligt min uppfattning. Såväl staten som kommunerna visar generellt ingen återhållsamhet i dessa frågor. Syftet med ett utförligt regelverk är att styra verksamheten så att resultaten blir goda och risken för problem ska minska, men uppnår man verkligen detta med en omfattande regelstyrning?

Min erfarenhet är att det snarare finns en mycket liten korrelation mellan fler regler och bättre resultat. Snarare leder ofta ett utökat regelverk till att fokus blir att uppfylla regelverken, inte att erbjuda bästa möjligheterna för eleverna att klara sina studier.

Undersökningar har även visat att utbildningsanordnare/leverantörer efterfrågar en nära dialog med uppdragsgivaren/huvudmannen så att man tillsammans kan bli överens om frågor som rör uppdraget och hur resultat m.m. ska återrapporteras. En nära och tillitsfull relation ger en grund för en bra styrning som bygger på ett modigt ledarskap.

Inom ramen för en ledarskapsutbildning gjorde jag en enkätundersökning till samtliga Nackas utbildningsansvariga inom vuxenutbildningen och frågade vilka stöd från kommunen de efterfrågade för att kunna erbjuda den bästa utbildningen till eleverna. En nära dialog med uppdragsgivaren var det vanligaste svaret.

 

Några visioner för vuxenutbildningen

Vuxenutbildning blir allt viktigare

Vuxenutbildningen har de senaste åren fått en allt större plats i samhällsdebatten inom flera olika politikområden, inte minst i kommunernas arbete med integration och inkludering. Min bild är att många lokala skolpolitiker inte riktigt har förstått vilket guldägg man har i det kommunala arbetet med kompetensförsörjning, matchning och få fler till egenförsörjning. När staten många gånger svajar i det lokala välfärdsarbetet behöver kommunerna ta ett större ansvar om något ska hända och då är en välskött vuxenutbildning ett fantastiskt verktyg.

Kommunerna finansierar arbetsmarknadspolitiska insatser med ca 5 miljarder om året och många gånger med goda resultat – låt vuxenutbildningen bli en given del i den reformerade arbetsförmedlingen, då dagens kunder ofta har en låg utbildningsbakgrund.

Kompetensförsörjning en viktig del i den kommunala näringslivspolitiken

Kompetensförsörjning är säkert den viktigaste delen i den kommunala näringslivspolitiken, enligt min uppfattning, vid sidan av det kommunala planmonopolet och tillståndsgivningen. Över 50 % av kommunernas budget går till skolan och kommunens roll som huvudman ger många möjligheter – vad vill kommunerna med sin skola förutom att leva upp till Skollagens intentioner?

Ur ett elevperspektiv är vuxenutbildningen ett bra stöd för att komma vidare till högre studier och yrkeslivet. En mycket stor del av Nackas elever vill komma till yrkeslivet och egenförsörjning – hur kan vi förstärka kommunens stöd? Här finns goda möjligheter för kommunerna att stimulera tillväxt och integration.

I min roll som rektor har jag både ansvar för att uppdraget som fastställs i lagar men också att arbeta med externa relationer i externa kontakter med arbetsgivare i Nacka. I Nacka får i princip alla medborgare läsa vad de vill inom vuxenutbildningen, det spelar ingen roll om du har jobb eller är arbetslös För flera år sedan tog bussbolaget Keolis, som svarar för en del av kollektivtrafiken i Stockholmsregionen, kontakt med mig eftersom de hade problem med rekrytering av bussförare, då arbetsförmedlingen utbildningar inte fungerade. Tillsammans med en utbildningsanordnare och Keolis utvecklade vi en unik utbildning i Nackas vuxenutbildning som hittills har utbildat över 100 förare. Keolis svarar för en del av utbildningen och erbjuder jobb till samtliga som klarar utbildningen.

Det finns fantastiska möjligheter att utveckla liknade lokala samarbeten, som jag tror ger bättre resultat än de nya modeller som utvecklas inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget.

Finansiering av vuxenutbildningen

All formell utbildning ska i princip finansieras via skattemedel. Dock ser vi redan idag att delar av välfärden kan finansieras på andra sätt – se pensionssystemet som finansieras både med skatter, avtalsfinansiering samt individuell finansiering – jag tror detta är en viktig reform om vi ska klara kompetensförsörjningen i en allt mer global konkurrens. Kan deltagaravgifter tillsammans med annan finansiering ge fler tillgång till vuxenutbildning?

Vårt samarbete med Keolis, som har svarat för en del av den praktiska delen i förarutbildningen, visar att arbetsgivare med rekryteringsbehov många gånger är beredda att även ta ett ekonomiskt ansvar.

Skolan har generellt varit ganska ointresserad av samarbete med arbetslivet och behöver se över sin kultur det finns givetvis några lysande undantag -. När nu en majoritet av eleverna i vuxenutbildning vill vidare till yrkeslivet behöver skolan utveckla sitt arbete.

 

Text: Staffan Ström,fd rektor,Nackas vuxenutbildning