Sommarkonferens i Lund-Mathematics in a Digital World
I början av juli 2019 arrangerade ALM – Adults Learning Mathemtics sin årliga sommarkonferens, det här året i Lund. Konferensen lockade till sig ca 70 deltagare från 15 länder i fyra kontinenter.
Det finns flera internationella organisationer som arbetar med matematiklärande men ALM är den enda som har fokus just på vuxnas lärande. Under de drygt 25 år som ALM funnits har man varje år arrangerat en sommarkonferens på olika ställen i världen. Det var tredje gången i Norden, i slutet av nittiotalet var man i Kungälv, 2001 i Roskilde och så nu i somras i Lund.
Lars Gustafson, tidigare verksam vid NCM och Lisbeth Lindberg, Göteborgs universitet har tidigare varit aktiva och gjort betydelsefulla insatser för ALM. Sedan några år tillbaka är ett par av medlemmarna i ViS nätverksgrupp för matematik också styrelsemedlemmar i ALM, Linda Jarlskog, Lund och Charlotte Arkenback-Sundström, Göteborg. Vid det senaste årsmötet valdes Charlotte till ALMs vice ordförande.
ALM arbetar på olika sätt för att förbättra förutsättningarna för vuxnas matematiklärande. Det gör man bl.a. genom att på sin hemsida publicera artiklar och rapporter och genom att arrangera en årlig internationell konferens. ALM-konferensen är en mötesplats/nätverksforum för forskare och praktiker som är engagerade i vuxnas matematiklärande. Under konferensen presenteras och diskuteras aktuell forskning, projekt, undervisningserfarenheter, idéer och tankar med syftet att synliggöra och utveckla matematikundervisning för vuxenstuderande.
Planeringen av årets konferens Mathematics in a Digital Age gjordes i nära samarbete med ViS matematiknätverk och Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. En av grundtankarna med konferenstemat var att ge perspektiv på, belysa och diskutera matematik, undervisning och vuxnas matematiklärande i ett alltmer digitaliserat samhälle. En annan tanke var att deltagarna skulle ges möjlighet att kommunicera digitalt (text, foto, film, virtuellt) med varandra under själva konferensen. Valet av de digitala kommunikationsverktygen Zoom, Padlet och Flipgrid baserades på att de skulle vara tillgängliga internationellt, gratis, lättanvända och kompatibla med olika operativsystem och enheter (windows, macOS, android, iPhone, iPad, chromebook).
Charlotte bidrog med exempel på hur dessa verktyg kan sättas in i ett didaktiskt sammanhang och konferensdeltagarna fick pröva på och sedan diskutera dess möjligheter i anslutning till föreläsningar och workshops. Det uppfattades som ett utmärkt och mycket uppskattat sätt att öka delaktigheten i konferensen och kommunikationen mellan deltagarna.
Konferensens välkomstmiddag – Matematiken i Lund
I Lund har flera matematiker med stor internationell betydelse varit verksamma. Om forskningsinriktningar och betydelsefulla personer berättade Johan Persson på mottagningen under konferensens första kväll. Namn som nämndes var bl.a. Marcel Riesz, Lars Gårding och Lars Hörmander. Den senare är en av de få forskare som tilldelats både Field-priset (1962) och Wolf-priset (1988). Båda dessa utmärkelser kan i betydelse jämföras med Nobelpriset.
Ur konferensprogrammet
Konferensschemat erbjöd en blandning av keynote-föreläsningar, parallella seminarier kring olika teman, workshops och dialoggrupper för att följa upp föreläsningar och presentationer. Två av seminarierna involverade virtuella presentationer och diskussioner i realtid. Här följer några exempel på keynote-föreläsningar.
Kees Hoogland – Adult numeracy practices in the 21st century: imperative implications for education.
Föreläsaren är professor i matematik vid ett universitet i Utrecht och har lång erfarenhet som forskare, lärarutbildare och läromedelsförfattare. Han är sedan länge aktiv i olika ALM-sammanhang. Föreläsningen kretsade kring begreppet ”numeracy” (”numeralitet”, ”numerositet”, grundläggande förtrogenhet med tal och räkning i arbets-och privatliv) och en av utgångspunkterna är att vuxnas numeriska färdigheter styrs mer av psykologiska och sociologiska faktorer än av kognitiva faktorer. Den tidigare dominerande uppfattningen som definierar numeracy som räknefärdigheter eller som en del av litteracitet börjar förskjutas mot att se numeracy som en social praktik. Numeracy som en social praktik ligger till grund för Erasmus-projektet CENF (Common European Numeracy Framework) som Kees är projektledare för tar sin utgångpunkt i den senare uppfattningen. I projektet, som pågår 2018 – 2021, utarbetar man ett gemensamt europeiskt ramverk som bla. kommer att innehålla moduler för vuxenlärares professionella utveckling inom området.
Andreas Fejes – Adult education and individualised teaching and learning: Some notes from Sweden.
Andreas Fejes innehar Sveriges enda professur i vuxenpedagogik och är verksam vid universitetet i Linköping.
Andreas gav en översiktsbild av hur ramarna för svensk vuxenutbildning ser ut och hur de förändrats. Han beskrev också den forskning som bedrivs och de vetenskapliga tidskrifter som han ansvarar för och medverkar i. Andreas aktuella forskningsintressen
är en kritisk granskning av bland annat medborgarskap, migration och vuxenutbildningens marknadsorientering.
Tyvärr finns det väldigt lite svensk forskning som specifikt berör vuxnas matematiklärande.
Ola Helenius – Digital learning resources in mathematics teaching. What does research say?
Ola är bitr. föreståndare för Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM, och aktiv inom många av matematikdidaktikens områden.
Är användning av digitala resurser en garanti för förbättrade matematikresultat eller innebär de kanske en fara? Detta var en av frågeställningarna som berördes i Olas föreläsning. En svensk kunskapsöversikt har nyligen genomförts. Den innehåller en kategorisering av olika digitala resurser men också en sammanfattning av vilka mätbara effekter olika digitala hjälpmedel har på studieresultaten. Mycket kort kortfattat visar denna att det knappast finns generella belägg för något av de två påståendena.
Föreläsningen innehöll även en diskussion kring relationer mellan forskningsmetod, matematikinnehåll och resultat.
Flera av de nordiska deltagarna medverkade i workshops och presentationer.
Lena Lindenskov talade under rubriken ” Democratic Access to Digital Information” om relationerna mellan matematikkunnande, digitalisering och demokrati.
Tanja Aas presenterade ett nyligen avslutat Erasmus + projekt med titeln ”Managing Money” där man bl.a. producerat en app, en hemsida men också lärarresurser inom området finansiell numeralitet/numerositet.
Linda Jarlskog bidrog med ett seminarium med titeln “Math-Art Walks – The Art of Looking at Public Art and Architecture with Mathematical Eyes”. Hur kan exempel från konst och arkitektur bidra till matematiklärande hos vuxenstuderande?
Några frågor till ALMS nyvalda vice ordförande, Charlotte Arkenback-Sundström
Vad tycker du att de viktigaste motiven är för svenska matematiklärare och skolledare att delta i internationella konferenser av det här slaget?
Som lärare inom vuxenutbildningen arbetar man ofta ensam och saknar ett bollplank för att utveckla sin undervisning. Det är svårt att veta om det är vuxenutbildningens organisation, resurser, målstyrning, kursutformning, förkunskaper eller studiesvårigheter som gör att eleverna inte når kursmålen i matematik. Att delta i en internationell konferens om vuxnas matematiklärande ger perspektiv på dessa utmaningar, man får möjlighet att möta och byta erfarenheter med både forskare och matematiklärare från andra länder. Deltagande i internationella konferenser kan också leda till samverkansprojekt i matematikutveckling mellan olika utbildningsanordnare.
Du har själv lagt ned ett jättejobb på planeringen av den här konferensen. Vad upplever du själv var konferensens höjdpunkt?
Det finns många höjdpunkter som på olika sätt bidrog till att konferensen blev så lyckad. Den inledande workshopen kring konferensens digitala kommunikationsformer (Padlet och Flipgrid) skapade snabbt en Vi-känsla och deltagarna började prata med varandra kring möjligheter och begränsningar med digitala kommunikationsverktyg. Föredragshållarna Andreas Fejes, Kees Hoogland och Ola Helenius lade grunden för diskussionerna på konferens-chatten och i dialoggrupperna. För att möjliggöra erfarenhetsutbyte mixades forskare och lärare från olika länder i dialoggrupperna. Den familjära konferenskulturen, som brukar känneteckna ALM-konferenser, kontrasterades med en elegant och välsmakande konferensmiddag på Hypoteket i Lund. Denna mix av föreläsningar, seminarier, erfarenhetsutbyten, digitala utmaningar och avkoppling skulle jag säga är konferensens höjdpunkt.
Vad har du själv för tankar kring ALMs verksamhet? Hur kan kommunikationen mellan praktiker och forskare etableras och fördjupas?
Vi diskuterar kontinuerligt dessa frågor i styrelsen och har lite olika idéer på vad man skulle kunna göra. Den digitala utvecklingen öppnar ju upp för många nya sätt att kommunicera, exempelvis genom Facebook, en blogg, YouTube eller Flipgrid mellan och under konferenser. Samtidigt så kräver det mycket arbete att underhålla sociala medier och allt arbete i ALM, liksom i ViS matematiknätverk, sker på idéell basis vilket gör att det är en långsam process att utveckla kommunikationsformerna. Ett annat hinder för att öka kommunikationen mellan lärare och forskare från olika länder är språket. Allt material på ALMs hemsida och konferenserna är på engelska och jag kan tänka mig att lärare som inte har engelska som förstaspråk kan uppleva språket som ett hinder i kommunikationen med andra lärare och forskare. Idag får de som är medlemmar i ALM ett nyhetsbrev ett par gånger per termin dit alla kan bidra med information om vad som är på gång inom matematikutbildning för vuxna.
Är det någon speciell fråga eller område som du kommer att lyfta fram inom ALMs styrelse?
Det område som intresserar mig och som jag känner att jag kan bidra till är hur vi kritiskt använder digitala resurser i matematikundervisning, lärande och konferenser. Bland annat håller vi i styrelsen på och utreder möjligheterna att utveckla och genomföra en virtuell ALM-konferens 2021. Miljöbelastning, tid och kostnader är tre anledningar till att se över hur vi anordnar konferenser och möjliggör att fler lärare och forskare kan delta i kunskaps och erfarenhetsutbyten.
Några frågor till Linda Jarlskog som i hög grad bidragit till att alla praktiska arrangemang blivit så uppskattade
Du har fått mycket beröm för alla praktiska arrangemang. Hur har du arbetat för att få allt så lyckat?
Jag har organiserat många konstrundor vilket jag hade nytta av då jag genom dessa lärt mig att börja i god tid, att vara orädd för större arrangemang, och att även komma ihåg detaljer som gatupratare, skyltar och kartor. Att det fungerade så väl berodde också på att konferensen var på hemmaplan så att jag enkelt mer än en gång kunde träffa samarbetspartners som domkyrkopedagogerna samt Hypotekets personal, som anlitades för den första kvällens mottagning och konferensmiddagen. Domkyrkopedagogerna bjöd på en guidad tur i och runt domkyrkan med temat matematik.
Att de praktiska arrangemangen blev så uppskattade berodde även på min samarbetspartner Rose-Marie Wikström från NCM, Göteborg, som ordnade så att vi fick låna matematikhuset vid Lunds Tekniska Högskola så att det blev mer pengar över till föreläsare och måltider. Rose-Marie tog även hand om alla registreringar och ordnade med cateringen, bjöd in Lunds studentsångare och planerade vad Hypoteket skulle servera under den första kvällen. Det uppskattades verkligen att vi inte sparade på maten.
Både Rose-Marie och jag var dessutom tillgängliga under hela konferensen för att se till att deltagarna omedelbart kunde få hjälp med vad än de behövde. Att hjälpa andra ibland prioriteras framför att ta del av föreläsningar och workshops.
ALMs hemsida var också ett bra stöd. Där hade vi en egen flik för konferensen där jag kunde lägga ut information, både om programmet och kring det praktiska, i god tid inför konferensen.
Vad har varit mest inspirerande för dig i allt arbete (före, under och efter) kring konferensen?
ALM är som en familj, med medlemmar som sällan missar en konferens. Då jag under planerandet visste vilken glädje ALMs konferenser för med sig för så många som jag dessutom har lärt känna under åren blev det extra inspirerande att vara arrangör. Det kändes väldigt unikt och roligt att få ”bjuda hem dem” till en generös välorganiserad konferens för att dela med mig av vad jag upplever som bäst i min egen hemstad.
Du har varit med i ALMs styrelse några år och har hunnit delta i fler än fem konferenser. Vad tycker du varit det bästa med årets konferens jämför med de tidigare?
Programkommittén, med Charlotte Arkenback-Sundström som sammankallande, fick ihop ett utmärkt program till konferensen med föreläsare som följde temat ”Math in a Digital Age” och andra inte, som Andreas Fejes som talade om vuxenutbildningen mer generellt. Detta gav en variation. Vad jag även upplevde som väldigt bra var att konferenstemat var något snävare än vad det ibland kan vara. Detta ledde till att programmet för konferensen upplevdes som varierat men inte för ”splittrat”. När det kom till temat fick vi även ta del av tydliga exempel på digital teknik som också kan användas i den egna undervisningen. Tre exempel är hjälpmedlet padlet i vilken vi samlade material till konferensen, diskussionsplattformen Flip-Grid och VR-glasögon (virtual reality).
Hur ser du på ditt fortsatta engagemang i ALMs styrelse? Vilka frågor känns särskilt viktiga för dig?
När jag nu har fått rutiner som ledamot känns det naturligt att fortsätta med mitt engagemang i ALMs styrelse. Mina främsta bidrag till styrelsen är att uppdatera hemsidan, skicka ut nyhetsbrev och att sätta samman konferensproceedings.
Särskilt viktigt för mig är att genom ALM få ett globalt perspektiv på vuxenutbildningen i matematik och därmed en ökad förståelse för vår svenska modells för- och nackdelar. Vad som också känns särskilt viktigt är att få ta del av alla de intressanta föreläsningar och workshop vars innehåll många gånger uppstår ur helt andra förutsättningar än våra svenska. Att få lära ut matematik genom rollspel, utifrån matematikens historia, genom att lösa gåtor eller genom att gå ut för att börja i verkligheten är exempel på vad som skulle kunna vara svårt att utveckla fullt ut inom vår svenska modell med korta studietider för kurser som dessutom ofta endast erbjuds på distans.
Avslutningsvis så vill jag även att fler ska få uppleva den nytta och glädje som ALMs konferenser ger.
Några kommentarer från konferensdeltagarna
| Meeting and discussing technology, teaching and learning in Further Education with people from different countries was a great experience. In particular, comparing and contrasting the similarities and differences between our use of digital tools and approaches to individual and group learning in the classroom. There was a variety of thought-provoking presentations and workshops. We discussed how technological tools are useful in problem solving, assessment, calculations, measuring attendance and progress, giving and receiving feedback, analysis or providing additional information, and can allow learners to go at their own pace. They can be used to elevate interaction, increase collaboration and facilitate discussion through, for example, learner videos and photos, which can help break down barriers to learning.
Thanks to Charlotte’s enthusiasm for Padlet and her expertise, ALM 26 saw some new forms of interaction incorporated into the conference. Discussions in person are so often a highlight of international conferences for many delegates, but, for the first time, on-line discussion was a distinctive feature of ALM 26. This led to some enjoyable exchanges of ideas and great potential for on-going connections |
Det var en väldigt trevlig konferens som utöver nya impulser från föredrag och workshops gav inspiration via det internationella utbytet. En fin start gav sedan en fantastisk avslutningsmiddag på Hypoteket i Lund med utsikt ner mot Lundagård!
I år, 2020, är Vancouver platsen för ALMs sommarkonferens. Mera information om detta kommer på vår hemsida.
Text: Hans Melén
.