Västerås Folkhögskola vill ta större ansvar inom vuxenutbildningen.

 

 Jag tycker att politiker både på nationell och lokal nivå har alldeles för dålig kunskap om vuxenutbildningen i Sverige, säger Tomas Aronsson, rektor för Västerås Folkhögskola som numer är en av landets större folkhögskolor efter sammanslagning av Bergslagens Folkhögskola, Folkhögskolan i Köping och Västerås Folkhögskola och har nu över 700 elever på årsbasis och närmare 100 medarbetare.

 Tomas Aronsson pratar om vuxenutbildningen i ett bredare perspektiv och menar att det glöms bort vilken motor vuxenutbildningen är och har varit för utvecklingen av Sverige och för jämställdhet.

 

  • Jag tycker man ska lyfta fram vuxenutbildningen och profilera sig och peka på vilken strategisk betydelse vuxenutbildningen har för svenskt välstånd, för svensk utveckling, jämställdhet och jämlikhet. Det är i högsta grad en väldigt viktig politisk fråga. Jag har stött på så många politiker som har dålig kunskap om vuxenutbildning. Den skulle kunna vara betydligt bättre, menar Tomas Aronsson. Man skulle behöva öka kunskapen allmänt sätt om vuxenutbildningens strategiska betydelse för Sverige och då menar jag kunskap om både Komvux och Folkhögskolan. Idag är det väldigt många som knappt vet skillnaden mellan de två skolsystemen.

 

Idag är Komvux cirka tio gånger större än Allmän kurs på Folkhögskola, trots att man vänder sig till samma målgrupp, i först hand unga vuxna som i många fall har dåliga erfarenheter av den skola de gått, eller mer rätt beskrivet, inte gått. Det behövs möjligheter för unga vuxna att få en andra chans. Här har både Komvux och Folkhögskolan sina viktigare uppgifter nu och framöver.

 

Idag läser ca 250 000 studerande på Komvux medan Allmän kurs på Folkhögskolan har ca 21 000 elever på årsbasis, SFI inte inräknat. Idag finns 156 folkhögskolor spridda över hela landet och som enligt Tomas Aronsson är beredda att göra betydligt större insatser för människor i behov av utbildning. Sedan länge har Västerås folkhögskola ett stort söktryck till Allmänna kurs, som möjliggör inläsning av gymnasiekompetens. Idag tvingas Västerås folkhögskola säga nej till många som inte kan beredas plats.

 

Utbildningsformen folkhögskola är intressant för en relativt stor grupp av unga människor, säger Tomas Aronsson. Tre fjärdedelar av de studerande på grundskolan i Västerås uppnår målen i alla ämnen och nio av tio fullgör ett gymnasieprogram med behörighet till högskola.  Gymnasieskolans form passar alltså de flesta unga men inte alla. För dom kan folkhögskolan vara ett viktigt alternativ vid sidan av Komvux. Historiskt sett har folkhögskolan fungerat som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet, nu vill man på ett mer påtagligt flytta fram positionerna och vara en del av vuxenutbildningen.

 

  • Vi är övertygade om att folkhögskolans roll i samhället i allmänhet och i utbildnings-Sverige i synnerhet måste lyftas så att fler blir medvetna om den verksamhet som bedrivs, säger Tomas Aronsson. Folkhögskolan kan bli en ännu viktigare aktör inom svensk vuxenutbildning. Vi är beredda att ta ett ännu större ansvar för grupper och individer som idag står utanför utbildningsvägar och arbetsmarknad, men för att det ska ske krävs en nationellt samordnad strategi kring vuxenutbildning där folkhögskolan har en självklar och tydlig roll. Det krävs också förändringar av de statsbidragsregler som styr folkhögskolans verksamhet och uppdrag. Vi menar att antalet platser på Allmän kurs i landet som helhet bör utökas. Syftet är att säkerställa att fler unga vuxna får fullständig gymnasiebehörighet och därmed kan ta sig vidare till vidare studier eller arbete.

 

Vad är då det speciella med folkhögskolan jämfört med Komvux?

Något förenklat kan man säga att folkhögskolans ”särart” jämfört med Komvux tydliggörs på tre områden, nämligen; i pedagogiken, synen på individen och i regelverket.

 

Folkhögskolepedagogik

I korthet kan sägas att lärandet på folkhögskolor kännetecknas av att arbeta gemensamt i grupp. Målet är att deltagarna ska vara aktiva i gruppen och lärandet sker genom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. Man lär sig i grupp, men pedagogiken är individanpassad så att kurserna formas efter deltagarnas behov och förutsättningar. Ett annat särdrag är att man arbetar tematiskt och ämnesövergripande.

 

Hawar Asaiesh började arbeta på Västerås folkhögskola 2014, idag är hon ansvarig för Allmän kurs på skolan. Så här förklarar Hawar skillnaden i lärandet i Allmän kurs på Västerås Folkhögskola jämfört med att läsa på Komvux:

 

  • Det lättaste svaret är att på Komvux tentar man av ämnen och det gör vi inte här. Studerar du här så handlar det om studier fem dagar i veckan, det är inte bara två ämnen, det är en helhet. Här läser vi allting blandat med varandra och sen jobbar vi tematiskt och ämnesövergripande. Om jag tar ett exempel som vi hade alldeles nu, temat var ”Musik” i ett brett perspektiv. Då ser vi det ur ett historiskt perspektiv och sen kommer samhällskunskapen in tillsammans med naturkunskap och svenska…alla delar kommer in. Vi ser då att det finns deltagare som aldrig har läst matematik eller engelska och vi ser då till att dom får vara med i en mindre grupp som ger det extrastöd som de behöver.

 

Individanpassat

Gemensamt för folkhögskolorna är att den studerande är i fokus och att undervisning och upplägg kan individualiseras på unika sätt. Kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar och folkhögskolans upplägg är därför särskilt lämplig för att fånga upp människor som av olika skäl inte passat in i den vanliga skolan.

 

Folkhögskolorna kännetecknas av ett demokratiskt arbetssätt där undervisningen sker i nära samverkan mellan lärare och studerande, vilket skapar förutsättningar att möta enskilda individers behov och lärstilar.

 

Regelverket

Regelverket för utbildningsformen folkhögskola utgår från nyckelorden ”fritt och frivilligt”. Det innebär bl.a. att man inte har några nationella regelverk eller styrdokument som styr folkhögskolan, utan varje folkhögskola och dess huvudman formulerar själv målen för verksamheten. Folkhögskolorna har alltså ingen gemensam läroplan, vilket innebär att varje skola själv bestämmer över sina kurser.

Inom ramen för gällande statsbidragsregler är man fri att lägga upp kurser och utbildningar utifrån behov och mål.

 

Varje skola antar också de studerande självständigt och kan anställa de lärare man har behov av.

 

Allmän kurs på Folkhögskola ger behörighet för fortsatta studier vid högskola, men istället för betyg i vanlig mening erhåller den studerande efter avslutad kurs ett studieomdöme som han eller hon kan använda för att söka till högskolan inom en särskild urvalsgrupp.

 

Västerås Folkhögskola

Västerås Folkhögskola har vuxit sig stor under senare år främst beroende på en sammanslagning av tre folkhögskolor: Västerås Folkhögskola, Bergslagens Folkhögskola och Köpings Folkhögskola. Alla skolorna finns i Västmanlands län. Fortfarande bedriver man verksamhet på alla de orter man tidigare funnits, men nu under namnet Västerås Folkhögskola. Skolan ägs och drivs av arbetarrörelsens olika organisationer i Västmanland.

 

Skolan erbjuder förutom Allmän kurs också studiemotiverande kurser för arbetslösa och s.k. etableringskurser som riktar sig till nyanlända. Skolan har också utvecklat en unik form av SFI. I kursutbudet finns också estetiska kurser med inriktning på teater och skrivande.

Det ska också sägas att man framgångsrikt bedriver Allmän kurs på distans.

 

Idag har man ca 700 studerande på årsbasis och ca 100 medarbetare. Verksamheten finansieras främst genom statsbidrag, men också genom medlemsavgifter från huvudmännen och olika uppdragsutbildningar.

 

 

Om jag saknar betyg i flera gymnasieämnen – vad ska jag då välja för att snabbt läsa in min behörighet till högskolan? Komvux eller Allmän kurs på folkhögskola?

  • Vi får jättemånga frågor om att studera här hos oss och om vad det innebär, säger Tomas Aronsson. Det händer ofta att vi lotsar vidare till Västerås Utbildningscentrum som har det övergripande ansvaret för vuxenutbildningen. Om t.ex. en person undrar var han bäst ska läsa in gymnasiekompetens i två ämnen som han saknar betyg i, då kan vi tycka att det är bäst att han går till någon av de 19 Komvuxutbildningarna i Västerås och att Västerås Utbildningscentrum kan hjälpa personen att hitta rätt. Inte sällan väljer ändå flera att gå på folkhögskolans Allmänna kurs trots att det tar längre tid, men för skolformens skull.

 

Vi har ett nära och väldigt ömsesidigt och förstående förhållande till Västerås Utbildningscentrum. Det finns ingenting som säger …åhh..folkhögskola bäst i världen…och      Komvux bara skräp…utan vi har en stor förståelse för varandra och att vi representerar två olika regelsystem…vi är två olika kulturer men kan samverka och vi förstår varandra, säger Tomas Aronsson, skolledare på Västerås Folkhögskola.

 

Kan en Komvuxlärare bli lärare på en Folkhögskola?

Nja, det är lite beroende på vilken personen är, säger Hawar Asaiesh, kursansvarig för Allmän kurs, men jag tycker vi är väldigt tydliga med hur vi tänker när vi ska anställa. Under anställningsintervjun pratar vi mycket om folkhögskolepedagogik och vårt arbetssätt. Sen är det ju inte en garanti för att man från den ena dagen till den andra ska tänka och arbeta på vårt sätt. Många har gått en hel lärarutbildning och den har du någonstans i bakhuvudet där du ska följa kursplaner och annat, sen kommer du till en folkhögskola där det plötsligt är väldigt fritt och du ska bygga dina egna kursplaner och lämna den trygghet som du kanske kände tidigare med styrdokument och tydliga regler. Många lär sig ganska snabbt, det har vi flera bra exempel på, för andra kan det ta lite längre tid, men jag tycker ändå det går ganska bra och dom flesta inser att man behöver en viss inskolning i det speciella med folkhögskolan.

 

Intresset för Allmän kurs på distans ökar stadigt

Västerås folkhögskola bedriver också Allmän kurs på distans, något man startade redan 1998. Sedan dess har skolan sett ett ständigt ökat, men också förändrat behov av distanskurser. Fler personer hittar till och har behov av utbildningsformen. De som söker distanskurser kan ha psykiska eller fysiska problem. De kan ha slut på studiestöd eller vara för gamla för det. De kan bo utomlands eller i områden utan folkhögskolor nära till hands. De har ofta vardagspussel att lösa. Just grupperna med stora problem eller kombination av problem tenderar att öka bland ansökningarna till Allmän kurs på distans. Antalet ansökande till den Allmänna kursen har under senare år ökat markant. Idag läser cirka en tredjedel av de studerande på Allmän kurs på distans.

 

Även om allt fler målgrupper nås av distanskurser finns det grupper som inte har kurser som riktas mot dem, t.ex. nysvenskar, äldre, datasvaga och personer som saknar grundskola. Vad händer med dem? ViS är ju oroliga för att likvärdigheten får ta stryk om distansutbildningen tar över i allt högre grad.

 

Hur är det med likvärdigheten inom distanskurserna?

  • Vi kommer att fortsätta behöva den fysiska undervisningen, den kommer att bestå, säger Tomas Aronsson, men sen finns det också behov av att nå dom som annars inte skulle få chansen att läsa om inte distansutbildningen finns.

 

Hawar Asaiesh, ansvarig för Allmän kurs håller med.

  • Jag tänker att dom digitala delarna kommer att utvecklas och den sociala situationen för många gör att behovet av distansutbildning kommer att växa och behövas, men så har vi också ganska många som fortfarande behöver mycket stöd och som behöver det fysiska rummet. Jag tror inte att det ena kommer att slå ut det andra och jag tror att det fortfarande kommer att vara viktigt med det fysiska mötet.

 

 

SFI i folkhögskolans form

Folkhögskolorna har sedan flera år tillbaka möjlighet att söka egen betygsrätt för SFI, en rätt som Västerås Folkhögskola tagit fasta på, men man har också varit drivande i att få bedriva SFI med folkhögskolans pedagogik och regelverk. Man är sedan länge övertygad om att SFI i folkhögskolans form kommer att vara minst lika framgångsrik som folkhögskolornas allmänna kurser. Redan 2016 påbörjade Västerås Folkhögskola tillsammans med RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) ett samtal med utbildningsdepartementet om att få bedriva SFI på folkhögskolevis. Trots påstötningar från Folkhögskolorna har utbildningsdepartementet ännu inte behandlat förslaget, vilket gör Tomas Aronsson besviken.

 

  • SFI bygger på dom fyra stegen du vet, man får göra prov och sedan får man ett betyg. Det hela blir otroligt provstyrt, säger Tomas Aronsson. Det är det ena, alltså att få bort betygssättningsfrågan.

 

Det andra är att kunna få tematisera mer inom ramen för SFI, så som vi gör i andra kurser på folkhögskolan. Varför skulle vi inte kunna göra det? Då blir det lättare att mer stegvis se hur förflyttningar sker i språkutveckling och i vilka nivåer vederbörande befinner sig. Vi skulle kunna jobba i alla språksteg. Ta t.ex.

ett tema som “Min väg till Sverige”, det skulle kunna vara ett tema för en grupp som jobbar tills man är färdig med hela kursen.”

 

Det tredje argumentet för att få bedriva SFI på folkhögskolevis är att vi tror att heltidsstudier är bra och att du blandar språk, vi tror på helheten. Som det är nu när det gäller SFI har de flesta kommunerna 15 timmar i veckan och ofta handlar det om privata aktörer som utförare med stora grupper där det ofta är skolmässigt och traditionellt. Vi vill ge heltids-undervisning och blanda upp så att språket finns med i annan undervisning också.

 

Folkhögskolan vill få ett större legitimt ansvar inom vuxenutbildningen.

Västerås folkhögskola vill vara drivande i frågan om att göra folkhögskolan till en erkänt viktig utbildningsaktör som har legitimitet på alla politiska nivåer och finns beskriven i besluts- och policytexter hos olika organisationer. Tomas Aronsson vill att folkhögskolan ska betraktas som en modern och viktig utbildningsform inom vuxenutbildningen med stor betydelse för olika grupper i Sverige.

 

Hur ska ni klara av att hantera folkbildningens nyckelord ”fritt och frivilligt”?

  • Om du tänker dig att du utgår från den tyske sociologen Jurgen Habermas när han pratar om ”systemvärld” och ”livsvärld”. Systemvärld…är dom stora företagen med sina regler, sin produktion och sitt sätt att vara…och samhällen som är uppbyggda med skolsystem, juridik allting är reglerat och styrt uppifrån, det är ”systemvärldens” betingelser. Sen har du ”livsvärlden” med enskilda individer, familjer, föreningar som skapar olika typer av sammanslutningar med människor som gör en massa saker inom ”livsvärlden”. Då kan man säga att folkhögskolan är född i ”livsvärlden” och där gäller det som vi kallar ”fritt och frivilligt”, säger Tomas Aronsson.
  • Men sen är vi också en del av utbildnings-Sverige och vi måste givetvis förhålla oss till det regelverk som gäller. Vi måste också utbilda och fostra människor så att det klarar förhållandet i ”systemvärlden” samtidigt som vi vill behålla bildningsperspektivet, så vi pendlar hela tiden mellan ”systemvärlden” och ”livsvärlden”.

 

 

Är det bra att vi har två skolsystem inom vuxenutbildningen?

  • Om man ska sia tio år in i framtiden…jag vet faktiskt inte riktigt,,, Komvux kom ju 1967, då beslöt Sveriges Riksdag om att instifta Komvux efter en lång diskussion mellan riksdagen och en mängd olika aktörer; frågan var, skulle man stärka folkhögskolorna ytterligare eller skulle man starta en egen kommunal vuxenutbildning? Och då vann de som förespråkade kommunal vuxenutbildning.

Idag tror jag att en realistisk hållning är att vi behåller dom här två systemen, men att dom kan samverka mer med varandra och att folkhögskolesystemet får bli större och mer jämbördigt med Komvux.

 

Tomas Aronsson är kritisk till att politiker gärna slår vakt om Komvux men inte förstår att det ofta finns en folkhögskola på plats som också kan göra en insats.

 

I en tidigare artikel har jag intervjuat utbildningsminister Anna Ekström och frågade då om hennes syn på Folkhögskolan. Hon svarade att hon gillar folkhögskolan och att hon redan gett folkhögskolan en större roll inom vuxenutbildningen och fortsatte:

 

  • Jag vill inte att folkhögskolorna ska bli Komvux 2.0, utan de ska vara fria och frivilliga, en annorlunda studieform som idag. Det är en balansgång. Jag vill bygga ut folkhögskolan och ge den en tydlig roll när det gäller kompetensförsörjningen, men inte så mycket att det blir ett Komvux av det hela.

 

Bernt Kviberg

Frilansjournalist