ViS lyfter komvux som en Drömfabrik till Riksdagens utbildningsutskott

När Riksdagens utbildningsutskott bjuder in till deras sammanträde på temat Komvux är ViS självklart på plats för att lyfta vuxenutbildningen som en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

ViS var med på Utbildningsutskottets sammanträde om Komvux, tillsammans med Skolverket och regeringens särskilde utredare för Yrkesvuxutredningen den 7 mars.

Samtidigt som Sverige har en relativt hög arbetslöshet råder det brist på arbetskraft inom många yrkesområden. Detta kan i sin tur påverka både Sveriges konkurrenskraft och kvaliteten i välfärden. Vuxenutbildningen behövs idag mer än någonsin för att klara kompetensförsörjningen. För få ungdomar väljer i dag yrkesprogram och om inte ungdomarna utbildar sig måste vi utbilda fler vuxna.

ViS lyfte till Utbildningsutskottet att vuxenutbildningen kan utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Här handlar det om att bland annat synliggöra vuxenutbildningens roll i utbildningssystemet och lyfta vikten av att alla skolformsdelar bidrar till att lösa arbetslivets nuvarande såväl som framtida kompetensbehov. Vikten av en bra kontinuerlig vägledning under hela utbildningskedjan för att elever skall rustas för förändrade behov och förutsättningar under utbildningens gång är också viktigt.

Just nu pågår implementeringen av flera stora reformer inom komvux, bland annat planerings- och dimensioneringsreformen. ViS framhöll att fler åtgärder behövs om reformen ska få förväntad effekt så att komvux verkligen kan bli en drömfabrik och utgöra en viktig bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen. ViS lyfte bl a följande behov:

Långsiktighet rörande de riktade statsbidragen.

Fleråriga indexuppräknade statsbidrag skulle ge såväl kommuner som enskilda utbildningsanordnare rimliga planeringsförutsättningar gällande yrkesutbildningarna och är i grunden en förutsättning för att intentionerna i planerings- och dimensioneringsreformen skall kunna genomföras. Fleråriga indexuppräknade statsbidrag skulle också minska de ekonomiska trösklarna för att starta investeringstunga utbildningar.

Samordnad nationell marknadsföring av Yrkesvux.

Bristande söktryck är, tillsammans med bristen på APL-platser, de två största orsakerna till att yrkesutbildningar inte startar i den omfattning som ursprungligen planerats. I dagsläget är det upp till respektive kommun eller anordnare att marknadsföra utbildningar, såväl gentemot potentiella deltagare som mot arbetsliv och övriga intressenter. En nationellt samordnad marknadsföring av yrkesvux inspirerad av MYH:s arbete med att marknadsföra sin utbildningsform hade kunnat öka kännedomen om yrkesvux hos såväl allmänheten som arbetsgivare och övriga intressenter.

Aktiv branschsamverkan i alla delar rörande yrkesutbildningar.

Aktiv branschsamverkan, såväl centralt som lokalt/regionalt, är en förutsättning för kvalitativa yrkesutbildningar. Branscherna måste involveras såväl i marknadsföringsarbetet som i att ta emot APL, lärlingar och studiebesök, samt i att kvalitetssäkra utbildningsinnehållet inom ramen för exempelvis branschråd.

Kanske var det viktigaste budskapet under samtalet att komvux kan vara en drömfabrik och utgöra en bas för kompetensförsörjningen i Sverige – bara komvux ges rätt förutsättningar!

Vid eventuella frågor kontakta marie.egerstad@visnet.se

/ViS genom Marie Egerstad, Ordförande

Medverkande på bild 1 från vänster:
Elof Hansjons, regeringens särskilde utredare Yrkesvuxutredningen
Anders Jutell, sekreterare Yrkesvuxutredningen
Simon Husberg, Undervisningsråd Skolverket
Marie Egerstad, ViS