Vuxenutbildningens dag i Almedalen 2019

För sjätte året i rad anordnade ViS en heldag i Almedalen. Vuxenutbildningens dag i Almedalen har blivit en självklar programpunkt under denna vecka för de som jobbar med, eller är intresserade av vuxenutbildning. Denna artikel är en sammanfattning av dagens sex programpunkter.

Vad vill regeringen med komvux?

Medverkande:
Anna Ekström (S) utbildningsminister

Utbildningsminister Anna Ekström invigde dagen och poängterade i invigningstalet att hon uppskattar ViS och tycker att det är värdefullt att med en samlad branschrepresentation.
”- Det är värdefullt att ha ViS som branschens samlade röst.”
Dagens två moderatorer Mikael Andersson och Johan Winsborn liksom publiken hade många frågor till ministern. Hur säkerställer vi likvärdigheten inom komvux? Hur förändras komvux roll när Arbetsförmedlingen dras ner? Hur ska komvux hantera en allt mer krävande målgrupp? Varför får vuxna inte välja sitt komvux? Vilken roll ska komvux spela för kompetens-
försörjningen? Anna Ekström lyssnade och efterfrågade konkreta exempel på problemen. ViS lovade att samla in och vidarebefordra. Svaret på många frågor blev en hänvisning till den pågående planerings- och dimensionerings-utredningen, en viktig utredning som ViS styrelse kommer fortsätta att hålla kontakt med i höst.

Slutligen överlämnade ViS ordförande Jonas Jonsson, en rapport Framtidsfrågor för vuxenutbildningen rapportserie 2019:01. Rapporten bygger på de frågeställningar som ViS medlemmar tycker är särskilt viktiga för vuxenutbildningen nu och framåt. Frågorna arbetades fram vid ett seminarium på ViS konferensen 2019. Rapporten kommer i höst att gå ut på remiss till ViS medlemmar.

Arbetsförmedlingen reformeras – vilka konsekvenser får det för komvux?

Medverkande:
Lars Stjernkvist, Utredare, Planerings- och dimensioneringsutredningen
Fredric Skälstad, Branschchef, Almega Utbildningsföretagen
Leif Klingensjö, Sektionschef, Sveriges kommuner och landsting
Annika Sundén, Analyschef, Arbetsförmedlingen
Christian Thomsen, Styrelseledamot, Vuxenutbildning i Samverkan

Arbetsförmedlingens omstrukturering var en av Almedalens stora snackisar i år. En kunnig panel hos ViS diskuterade konsekvenserna när arbetsförmedlingen monterar ner sina arbetsmarknadsutbildningar. Att komvux får ta ett större ansvar är uppenbart men vad betyder det för individ, utbildningsanordnare och komvux?

Deltagare i arbetsmarknadsutbildning får aktivitetsstöd men för studier på komvux gäller studielån. Vad betyder det för den som inte kan eller vill ta lån?
Många utbildningsanordnare riskerar nedläggning när yrkesvux inte växer i samma takt som arbetsmarknadsutbildningarna minskar. Hur ska vi sedan klara att växla upp?
Yrkesvux ställer krav på medfinansiering från kommunen. Hur ska kommuner med hårt ansträngd ekonomi klara detta?

Det var många viktiga frågor som bollades upp och frågorna landade, liksom många medskick, till stor del hos Lars Stjernkvist, utredare Planerings- och dimensioneringsutredningen.

Särskilt stöd – utan stöd

Medverkande:
Roger Haddad (L) Riksdagens Utbildningsutskott
Tomas Kronståhl (S) Riksdagens Utbildningsutskott
Jenny Stegmar Silfver, VD, Irisgruppen
Jonas Jonsson, Ordförande, Vuxenutbildning i Samverkan

Vid seminariet Särskilt stöd – utan stöd diskuterades hur behovet av olika stödinsatser inom vuxenutbildningen har förändrats. Jenny Stegmar Silvfer från Irisgruppen och Jonas Jonsson från ViS beskrev att vuxenutbildningens målgrupp har förändrats och att stödbehovet därmed har ökat markant på senare år. Detta har bekräftats i de dialoger som ViS har haft med medlemmarna. Det handlar bland annat om språkstöd, behov av anpassningar med anledning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och posttraumatiska stressyndrom (PTSD) samt behov av kompensatoriska hjälpmedel till följd av olika funktionsnedsättningar.

Det har gjorts stora satsningar från statligt håll på att utöka antalet platser inom vuxenutbildningen och man har också genom exempelvis studiestartsstöd och utbildningsplikt velat tillse att personer med stort utbildningsbehov, som annars inte skulle välja att studera, deltar i vuxenutbildning. Dagens urvalsregler innebär också att de med kort tidigare utbildning och liten studievana ska prioriteras till vuxenutbildningen. Sammantaget är stödbehovet stort, men ändå har inga särskilda resurser för ett utökat stödbehov tillskjutits utan de satsningar som har gjorts har i stort sett uteslutande gått till fler utbildningsplatser.

Tomas Kronståhl (S) och Roger Haddad (L) såg det som angeläget att frågan om stödbehov uppmärksammas och det diskuterades ifall dagens regelverk är tillräckligt tydligt. Från ViS sida framhölls att dagens regelverk ställer långtgående krav på att utbildningen ska anpassas efter den enskildes behov och förutsättningar men att det samtidigt ger utrymme för tolkningar. Detta i sig innebär att olika huvudmän och olika anordnare hanterar frågan om stöd på olika sätt. Detta medför en bristande likvärdighet sett till vuxenutbildningen i landet. En lagstadgad rätt till särskilt stöd, i likhet med vad som idag gäller för ungdomsskolan, skulle säkra likvärdigheten och elevernas tillgång till det stöd som faktiskt behövs.

Komvux – lika för alla?

Medverkande:
Marie Egerstad, Chef Vuxenutbildningen, Göteborgsregionen
Per-Arne Andersson, Avdelningschef, Sveriges kommuner och landsting
Tomas Kronståhl (S) Riksdagens utbildningsutskott
Eva Holm, Styrelseledamot, Vuxenutbildning i Samverkan

Att erbjuda likvärdig utbildning för deltagare i vuxenutbildning är en viktig uppgift för komvux, ja det är ett krav. Kvalitén på vuxenutbildningen ska vara likvärdig och även utbudet ska vara likvärdigt. Vuxenutbildningen är ofta porten till en framtid med egenförsörjning och förverkligande av det som våra medborgare vill arbeta med och kan bidra med till samhället.

Det finns många faktorer som gör det svårt för komvux att fullt ut erbjuda likvärdighet för sina elever. Olika kommuner resonerar och agerar olika i fråga om finansieringen av komvux. Likaså väljer kommunerna att tolka regelverket olika. Samtidigt görs lite från regeringens sida för att rätta till detta.

Under seminariet lyftes olika faktorer som påverkar likvärdigheten

Vi har olika förutsättningar i Sverige. Kommunens storlek och möjlighet till samverkan och regionala överenskommelser påverkar vilket utbud som kan erbjudas.
Det är inte ekonomiskt försvarbart att starta utbildningar med få sökande – lösningen blir då istället distansutbildningar som inte passar alla målgrupper.
Finns det en gymnasieskola med yrkesprogram finns också förutsättningar till samarbete med vuxenutbildningen.
Det lokala näringslivet påverkar utbud och möjlighet till t ex lärlingsutbildningar, snabba starter och snabba omställningar.
Det generella statsbidraget hanteras med olika följsamhet mot regeringens satsningar.
Vuxenutbildningens budget är olika prioriterad i olika kommuner.

Panelen konstaterade att andelen nyanlända med låg utbildningsbakgrund kommer att bestå inom vuxenutbildningen under många år. Man befarade vidare att utbudet av gymnasiala kurserna på komvux kan komma att minska när grundvux växer på grund av den nya rättighetslagstiftningen.

Komvux på entreprenad, valfrihet – eller något annat?

Medverkande:
Gunilla Svantorp (S) Ordförande Riksdagens Utbildningsutskott
Maria Stockhaus (M) Riksdagens Utbildningsutskott
Jan Elftorp, Utredare, fd förvaltningschef Göteborgs Stad
Elisabeth Andreasson, Styrelseledamot, Vuxenutbildning i Samverkan

Frågan om upphandling har länge varit i fokus. Därför var det naturligt att ägna ett seminarium åt detta problemområde. Det blev ett panelsamtal med diskussioner om de utmaningar som finns kring pressade priser, resurskrävande och utdragna upphandlingsprocesser. Man tog också upp hur kvalitetsfrågor och utvecklingsarbete försvåras av regelverket som inte är utformat med tanke på utbildningstjänster.

Jan Elftorp, som nyligen genomfört en utredning om entreprenad och upphandling av vuxenutbildning för SKL, inledde med att ta upp en del av de problem och utmaningar som både kommuner och leverantörer ser. ViS representant Elisabeth Andreasson tog upp några exempel på konsekvenser som tillämpningen av regelverket har för vuxenutbildningen och för leverantörerna.

Gunilla Svanstorp (S) och Maria Stockhaus (M), ledamöter i utbildningsutskottet deltog i samtalet och kom till olika slutsatser när det gäller lösningar. Maria Stockhauas lyfte fram möjligheten till valfrihetssystem och ville gärna se ett ”frivuxsystem” medan Gunilla Svanstorp pekade på svårigheterna i nuvarande parlamentariska läge där 73-punktsprogrammet dominerar den politiska agendan. Hon tog också upp vinsterna i välfärden som ett hinder för valfrihetssystemet.

ViS lyfte fram hur valfrihet råder på de flesta områden i allt från förskola till gymnasieutbildning och äldreomsorg, men inte för just vuxenutbildning och efterfrågade politiska lösningar för att skapa goda förutsättningar för kvalitet och utveckling i ett läge då vuxenutbildningen ansvarar för såväl samhällets kompetensförsörjning som utbildning utifrån individens behov.

Komvux som bas för arbetslivets kompetensförsörjning

Medverkande:
Mia Bernhardsen, Utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv
Frida Andersson, Expert kompetensförsörjning, Teknikföretagen
Samuel Engblom, Samhällspolitisk chef, TCO
Katarina Borstedt, Director of Growth, Northvolt
Simon Dahlgren, Styrelseledamot, Vuxenutbildning i Samverkan

Komvux kan spela en viktig roll för arbetslivets kompetensförsörjning. När Northvolt etablerar sig i Skellefteå ställs detta på sin spets. På kort tid ska rekordmycket personal anställas. Komvux behöver på samma sätt, rekordsnabbt vara redo att utbilda för de nya yrkesrollerna.

Det blev ett initierat samtal om vidareutbildning och yrkesväxling. TCO har länge påtalat behovet av kortare men återkommande utbildningar under yrkeslivet, inte bara på högskolenivå utan även inom Komvux och Yrkeshögskolan. Mer utbildning behöver inte vara högre utbildning utan kan lika väl innebära yrkesväxling eller yrkesbreddning. 45% av arbetslivets kompetensbehov finns på gymnasial nivå menade Mia Bernhardsen från Svenskt Näringsliv. Flera gånger återkom panelen till behovet av ett brett utbud av utbildningsvägar. Under samtalet framkom också hur det ibland blir krockar mellan arbetslivets önskemål och komvux regler.

Panelen enades om att det finns goda möjligheter för utökat samarbete mellan arbetsliv och komvux. Arbetslivet kan bidra med att marknadsföra utbildningar, dvs öka attraktiviteteten genom att berätta om intressanta yrken. Man kan också bidra till ökad kvalitet genom att medverka i branschråd, vara handledare, erbjuda praktikplatser med mera. Komvux kan utifrån skolans regelverk oftast skapa utbildningar som väl svarar mot arbetslivets behov och individens önskan om att bli attraktiv på arbetsmarknaden.